Livet

Personlig konferens – hur funkar det?

 

Om man stannar upp och reflekterar över vad man gör, varför man gör det och vart man vill så ökar sannolikheten för att man också når dit man vill. Att ha avsatt tid för att fundera på vad man vill förenklar livet eftersom det gör det lättare att ta beslut och att prioritera i vardagen, när du redan bestämt vad du vill göra och ungefär vart du är på väg.

Alla företag har konferenser där det görs genomgångar, strategier och upplägg inför framtiden. De gör allt för att de ska utvecklas, jobba vidare framåt och få alla på företaget att jobba mot samma mål. Det är ju en självklarhet om det ska fungera. Därför är det konstigt att konferenser för ens eget liv – som ju faktiskt är det viktigaste för var och en – inte är en självklarhet. Antingen kan man göra det på egen hand eller tillsammans med sin partner eller en god vän.
För om man har krav på livet och vill göra det bästa av den tid man har bör man göra aktiva val. Annars är risken att saker bara blir som de blir för att de förväntas eller brukar bli så.

Nu i somras hade vi vår åttonde årliga personliga konferens. Vi får många frågor om det och hur vi går till väga. Så därför tänkte jag nu berätta lite om upplägget och hur vi tänker. Sedan är det upp till dig att skapa ditt sätt att göra det på.

 

Fördelar med personlig konferens

  • Du lär känna dig själv och vad du egentligen vill
  • Det blir lättare att prioritera och göra val
  • Bästa sättet att uppfylla sina drömmar
  • Mindre tvivel i och med att du vet vart du är på väg
  • På det hela taget ger det dig en högre livskvalitet

Har man en partner är det klokt att göra det tillsammans för om man inte pratar högt om drömmar och mål i livet är ju risken annars att man en dag vaknar upp och inser att man är på väg åt olika håll.

 

Hur gör man?

Avsätt tid i kalendern

Se först till att boka en tid i kalendern och se till att avsätta ganska mycket tid. Vår allra första konferens varade i ungefär 4-5 timmar för att sedan expanderat upp till 8 timmar, med pauser för fika, bensträckare och lunch.
De senaste åren har vi gjort en större grej av det och nu gör vi det över ett par dagar i samband med att vi besöker en ny stad vi inte tidigare besökt.

 

Bestäm en plats

Förlägg helst konferensen på en neutral plats. Boka rum på ett hotell, en konferensanläggning eller annan plats som inte ingår din vardag. Viktigast är ett miljöombyte, eftersom det ger energi, kreativitet och nya perspektiv.

Vi delar in vår konferens i olika pass. På förmiddagen kan vi sitta på en bänk i en park och avhandla ett av våra sex områden, sedan äter vi lunch och promenerar för att hitta en ny plats att sitta på för att avhandla nästa punkt. Det är väldigt inspirerande och ger klara tankar.

 

Utrustning

Allt du egentligen behöver är en skrivbok och en bra penna. Skaffa dig gärna en bok som du endast använder till dina konferenser, eftersom det är praktiskt att ha all dokumentation samlad. Man kan såklart använda dator, men risken finns att det distraherar tankarna. Oavsett om man använder penna eller dator så finns det en viktig kraft i att skriva ner vad man kommer fram till. Det är skillnad på att ha en tanke och att få den på pränt, det tvingar dig till en helt annan skärpa och tankekraft för att kunna konkretisera och formulera de tankar som kommer upp. Det är väldigt nyttigt. När det dessutom finns nerskrivet öppnar sig också möjligheten att se vad man åstadkommit. Många gånger märker man inte alla de förändringar som man genomgår, men det blir väldigt tydligt när jag kan läsa vad jag ville för fyra år sedan och se att jag faktiskt är där nu.

 

Vårt upplägg

Man behöver ha någon form av struktur på sin konferens. Vi jobbar utifrån 6 områden: Ekonomi, Hem & boende, Jobb, Fritid, Relationer och Personlig utveckling. Vi sätter upp mål både på kort och lång sikt. Var vill jag befinna mig om 1 eller 5 år på respektive område? Vi behandlar också stort som smått, vissa mål är stora och övergripande medan andra är små och konkreta – allt ska med upp på bordet. Vi pratar om tre olika perspektiv; jag, han och vi.

Eftersom vi har gjort detta i många år så påbörjar vi varje område med att gå igenom föregående års anteckningar och bocka av allt vi genomfört. Vissa punkter stryks helt för visst händer det att mål som man satt upp föregående år inte längre känns aktuella eftersom man förändras med tiden och får nya tankar och influenser som såklart påverkar ens mål och prioriteringar.
När man tar sig an ett område så börjar vi att bena allt som dyker upp kring respektive område. Färdig är man först när allt är uttömt. Som jag tidigare skrev så berörs stort som smått.
Sätt gärna upp mätbara mål, så att du vet efteråt om du har lyckats eller inte. Vissa punkter kan också behöva deadlines.
För varje sak vi skriver ner i vårt protokoll så sätts en liten ruta framför, den rutan kan man sedan bocka i och då syns det tydligt vilka mål man uppnått och inte.

För ett antal år sedan satte vi upp som mål på en konferens, att vi ville frigöra mer tid och skapa ett enklare liv. Vi satte också upp alla delmål som vi måste klara av för att ta oss dit. Det är därför vi de senaste åren genomgått alla dessa förändringar med att sälja det stora huset på landet och göra oss av med ALLT överflöd, och nu bor i en liten lya i stan. Tänk vad en mening på ett papper kan medföra. Testa själv vettja!

 

Jag har tidigare skrivit om personlig konferens, så om du vill läsa mer om det kan du göra det.

//Sofia ♥

minimalism

Lider du av nostalgi?

nostalgi

 

Nostalgi kan sätta ordentliga käppar i hjulen när du tänkt att du ska börja rensa och röja.

Jag sparade mina nostalgigrejer till de sista rundorna i rensningen. De var helt enkelt för svåra att börja med, de kräver liksom lite mer eftertanke än vanligt ”krafs”. När jag sedan hade rensat bort allt som kändes enklare så var det mest nostalgigrejer kvar på hyllorna. Och när jag väl kommit så långt i min rensning, så kände jag mig mogen för att börja utmana min nostalgi.

Det gäller att rannsaka sig själv och försöka se så objektivt som möjligt på sakerna man samlat på sig under årens lopp. Saker man ärvt kan vara jobbiga att göra sig av med, men om de ändå bara ligger nerpackade i en låda i förrådet år efter år, så känns det väldigt onödigt.

Vissa saker är dessutom så fula att man inte vill visa upp dem i dagsljus, men de har sparats för att man fått dem av någon man tycker om eller har ett speciellt minne kopplat till dem. Känner du så är det ganska självklart att de inte ska behållas. Skänk dem till andra som gillar och använder dem istället. Jag tror inte att personen som gav dig gåvan vill att du ska våndas över saken du fick.

Jag bestämde mig för att inte längre behålla saker enbart för att jag har ett särskilt minne kopplat till dem. Om det finns saker som jag verkligen vill minnas så tar jag en bild av den innan den försvinner ut ur min ägo, då kan jag fortfarande framkalla minnet som är knutet till prylen, utan att behöva äga och förvara den. Ett exempel som jag tidigare skrivit om är att jag gjorde mig av med min brudklänning som hängt i garderoben i åtta år.

Sen så finns också kategorin av grejer som är väldigt fina och man därför inte vågar använda ifall de slits och går sönder. Det är ett märkligt beteende. Går de att använda? Använd dem! Använd mormors gamla silverbestick, finporslin och kristallglas till vardags och gläds åt dem varje dag. Att de ska ligga nerpackade just för att de är fina är ju inte klokt. Man ska använda dem just för att de är så där extra fina.

Hur är du, håller du hårt i dina nostalgiprylar?

//Sofia ♥

PS. Om du är i början av din rensar-resa och behöver konkreta tips kan du kolla mitt inlägg med 22 saker att börja rensa ut.

 

Livet

Ännu ett nytt kapitel

 

När vi förra året sålde vårt stora hus med tillhörande lantliv och allt vad det innebär, utanför Alingsås så visste vi inte riktigt vart vi skulle ta vägen. Vi visste att vi ville sälja huset eftersom det tog för mycket tid från annat som vi vill göra i vårt liv. Efter mycket letande så slutade det med att vi hyrde en lägenhet i Lidköping, dels för att känna på hur vi trivs med lägenhetslivet och stadslivet. Så här i efterhand kan vi se att det var bra att vi bara hyrde en bostad eftersom vi inte var helt säkra på var vi ville bo. För en tid sedan såldes fastigheten som vi bor i, och vi blev återigen ställda inför ett nytt val kring bostad. Efter lite funderande bestämde vi oss för att byta stad. Och valet var faktiskt ganska enkelt den här gången. Vi har ju fått smak för stadslivet och den enkelhet som det erbjuder oss just nu. Så sagt och gjort så köpte vi oss en lya anpassad för våra behov i Göteborg.

Jag jobbar ju sedan några månader tillbaka redan i Göteborg och efter sommaren börjar även Mattias ett nytt jobb där. Det ska bli fint att få bo tillsammans på heltid igen. Det har vi börjat sakna nu efter fyra månaders veckopendlande. Det här innebär att vi båda kommer att kunna promenera till våra arbetsplatser, ha möjlighet att käka lunch ihop och ha nära till mycket. Precis så enkelt som vi vill ha det just nu.

 

”Men ska ni flytta igen?”

Ja, så finns det tråkigt nog en och annan som säger. Vi har älskat det året som vi fått i Lidköping. Vi har fått möjligheten att upptäcka en helt ny plats som gett oss helt nya perspektiv på saker. Vi har fått lära känna massor av helt nya människor. Helt nya människor som nu har blivit en del av vårt liv på olika sätt, och dessa relationer kommer att finnas med oss för lång tid framöver. Ja, kanske till och med hela livet. Det känns rikt. Vi är så glada över vårt år i Lidköping, för det hjälpte oss att inse att vi vill bo i en stad ett tag. Men en något större stad.

Vi kommer att flytta igen. Och igen. Och troligen igen. För vi är nyfikna och gillar att testa olika sorters ”liv”. Vi vill inte låta föreställningar om hur vi borde göra, begränsa oss. Och nu när vi gjort oss så lätta efter åratal av utrensning av prylar känns det som en lek att flytta.

//Sofia ♥ 

 

 

minimalism

Allt jag behöver i en väska

 

Sedan åtta veckor tillbaka veckopendlar jag till Göteborg måndag till torsdag, eftersom jag ju hoppat på ett kul jobbuppdrag där för en tid framöver. Det är verkligen roligt och jag är så glad att jag tog chansen när den dök upp – trots knöligheten med avståndet. På köpet har jag och maken fått erfarenheten av att vara på var sitt håll på veckorna. Till en början kändes det lite konstigt, men vi vande oss efter bara ett par veckor och ser nu alla fördelar som det innebär.

Ännu en fördel som jag upptäckt är hur få saker jag verkligen behöver. Jag hyr ett litet rum där jag bor på veckorna. I det rummet har jag en säng, ett sängbord, ett skrivbord, en stol och en garderob. Med mig har jag varje vecka en liten väska med exakt de kläder som jag kommer att använda och en necessär. Inget mer. Jag har alltså exakt det jag behöver och använder. Inget överflödigt alls. Och jag älskar det. Det är en sådan otrolig enkelhet att bara ha exakt det jag använder och inget mer. Till en början trodde jag att jag skulle sakna valalternativen som den egna garderoben innebär, men det gör jag inte alls. Tvärtom så inser jag enkelheten i den lilla garderoben.

Och att ha allt jag behöver i en liten väska är en väldigt skön frihetskänsla.

//Sofia ♥

minimalism

Vem är du utan dina prylar?

 

Har du någon gång tänkt på hur mycket dina saker säger om dig. Vilken väska du har hängandes över axeln, vilken telefon du använder, vilken inredning du har där hemma. Även vad du har för bil, hur ditt boende ser ut och hur många vackra loppisvaser designade av kända Gustavsbergsprofiler du har på hyllan. Alla dessa attribut säger något om din identitet och din status.

Generellt sett kan en förstå ganska mycket av en människa bara genom att se dennes kläder och hem. Eller åtminstone förstå den bild som personen bakom vill identifiera sig med, eftersom vi till stor del bygger våra identiteter med de saker vi omger oss med.

Vad händer då när en rensar bort mycket av sina saker som förut varit signifikanta med en själv? Jag var ju exempelvis den där loppistjejen med alla fina loppisfynd. Jag var hon som samlade på gamla stolar och därmed kunde erbjuda fem hela fotbollslag sittplats. Jag var hon som alltid fick frågan om vad jag fyndat för fint på loppis den här helgen.

Nu då? Nu är jag inte hon längre. Vem är jag då, utan alla mina prylar? Nåja, allt har jag ju inte gjort mig av med. Men inte så långt ifrån, nu har jag bara det som verkligen behövs och används.

Självklart är jag medveten om att det också säger något om mig och min identitet när jag valt att inte ha så många saker.

Men det jag egentligen vill säga är att när jag inte längre har så många saker att hantera och lägga tid på att ta hand om och liksom gömma mig bakom, så måste jag på något vis konfronteras med vem jag är bortom alla attribut. Jag har liksom inte grejerna att hänga upp mig själv, och min identitet på. Jag måste stå där naken inför mig själv och se vem jag egentligen är och vad jag egentligen vill. Det kan vara både fruktansvärt jobbigt och väldigt intressant. Det hade varit väldigt mycket enklare att vända blicken åt ett annat håll och fokusera på annat, men jag vill verkligen veta vad som döljer sig där bakom. Och jag är på god väg att ta reda på det.

Har du funderat på vem du är utan dina prylar?

//Sofia ♥

 

Livet

Örebro – om att upptäcka en ny stad

Clarion collection hotell Borgen badkar

 

En behöver inte resa långt för att åka på semester. I helgen hoppade jag på tåget och reste till Örebro för att upptäcka en stad jag bara besökt som hastigast tidigare. Jag hade mina aningar om att jag skulle gilla den. Och det gjorde jag verkligen.

 

Örebro slott

Sanna som jag träffat en gång tidigare bor i Örebro och var mitt sällskap för helgen, och vi hade verkligen en fin helg och upptäckte stan tillsammans. Trots att hon bott i stan i många år så lyckades vi hitta ställen där hon aldrig tidigare satt sin fot.

 

Wadköping i Örebro

Vi promenerade längs Svartån som ringlar sig igenom centrum och hamnade i vackra gamla Wadköping med röda stugor, gammal bebyggelse och andra fina hus ed hundratals år på nacken. Snön låg vit och solen lyste. Bra fixat väder, må jag säga.

 

För att bedöma hur bra en stad egentligen är så har jag min egen skala som mäts i hur bra second hand-butiker där finns. Jag besökte såklart inte dem alla. Men de jag såg och besökte var riktigt bra, så där får Örebro helt klart godkänt. Jag köpte mig till och med en klänning på Myrorna.

 

Vi besökte Choklad-, lakrits- och delikatessfestivalen som var på besök i stan. Alltså jag älskar både choklad och lakrits och fick smaka på många makalöst goda sorter. Dessutom deltog vi i en chokladprovning och jag har nu lärt mig skillnaden på vad riktig choklad och godischoklad är och varför riktig choklad är så dyr. Där träffade jag även på Kersti som driver chokladföretaget Zebeda. Vi är sedan länge kompisar på Facebook men har hittills inte träffats. Det är så himla kul när man väl får träffas utanför nätet. Dessutom fick jag agera modell för deras eget chokladmärke. Kul och oplanerat sammanträffande.

 

Vi fikade på charmiga Jeremiabageriet, som tidigare varit bostad och skrivstuga för den lokale skalden Jeremias i Tröstlösa, eller Levi Rickson som han egentligen hette. Det kändes verkligen som att vara på besök i någons hem – fast för 100 år sedan. Dessutom var vaniljbullen där den bästa jag ätit. Jag är svag för både kanelbullar och krämbullar med mycket kräm. Och det här var en blandning av de båda. Den bullen kommer jag att drömma om länge.

 

Hotellet jag bodde på ser ut som en riktig riddarborg och var en blandning av pampigt, charmigt och mysigt. Byggnaden som Clarion Collection hotell Borgen inryms i har varit både Sparbank, författarhem och tidningsredaktion.

 

Rummet var otroligt fint och fotovänligt med kakelugn och allt. Badrummet från bilden överst hade ett badkar som bara inte gick att motstå. Jag har inte haft tillgång till att bada badkar på över 10 år. Så det här tillfället kunde jag inte låta passera. Så himla skönt! I synnerhet när det var iskalla -10 grader utomhus.

 

Jag bedömer också alltid platser utifrån hur lätt det är att äta veganskt/vegetariskt. I den här stan var det lätt. På hotellet fanns det massor att välja på både på middagsbufféen och frukosten. Dessutom bjöds det på nybakta scones på eftermiddagen. Typiskt gott!

Jag hade en så himla fin vistelse i Örebro och blev faktiskt lite förälskad i stan. Så jäkla fint på alla sätt alltså. Jag gillar också att upptäcka ställen som inte ligger så långt bort – för semester handlar inte om avstånd, bara miljöombyte och nya perspektiv. Nästa gång tar jag med mannen för att upptäcka stan ytterligare – men det får bli sommartid – eller åtminstone när det är plusgrader ute.

//Sofia ♥

 

Det här inlägget är ett samarbete med Örebrokompaniet.